Ja då har vi ännu ett par saker som vi fått kunskap om. Lasse blev ordinerad att ta blodprover så jag ringde för att boka tid. Sjuksköterskan erbjöd sig då att komma hem och ta dem, men vi tycker att vi fortfarande är så pass rörliga att vi kunde åka in till St Chinian och ta dem där. Sagt och gjort. Det var en erfaren sköterska, proverna tog hon i ett huj! När jag frågade hur Lasse skulle få provsvaren fick vi reda på att de skulle skickas hem till oss med posten.  Och att vi sedan skulle ringa och boka tid till läkaren.  Lasse tog proverna kl 8:00 i fredags. Dagen efter, alltså lördag, kl 12:30 kom provsvaren med brevbäraren. Helt otroligt. Så nu ska vi bara vänta tills läkaren kommer åter från semestern.

För ett par månader sen fick jag  hem papper, med erbjudande om att göra mammografi. Det följde med ett schema med datum, tider och vilken stad/samhälle  mammografibussen stod i under Juli, Augusti och September. Det var bara att välja när det passade mig  och åka dit. Det vill säga inom vårt ”departement” vilket är Herault 34

 

Mammografibussen stod uppställt så fint på vår marknadsplats i St Chinian. Vi madamer satt på en parkbänk och väntade på vår tur. Det var väldig koll i vilken turordning vi kom. Jag som inte ville sitta var en besvärlig ”Madame” lät de mig först med glimten i ögat.

Vid inskriven frågade de vart jag hade mina tidigare röntgenbilder. De finns i Sverige sa jag, i ett dataarkiv. Hmm?

Ok, då tar vi det från här. Fick förklarat för mig att bilderna kommer att skickas hem till mig och de får jag hålla ordning på själv och dessa ska medtagas vid nästa mammografi. Var lite svårt att ta in all information, men det satt en fransk Madame som frågade mig ”förstod du vad hon sa”? Lite men långt från allt svarade jag. Då förklarade hon för mig på långsam franska samt engelska (i fall att). Tacksam, tacksam.

In i båset och av med överdelen, in till en läkare som kände över mina bröst och jämförde, samt den så kallade ”okulärbesiktningen” ? . Sist (men inte minst) in i röntgenapparaten och ut. Var mycket proffsig personal som hjälpte mig till rätta.

 

 

.

En tanke jag fick var att i Sverige har vi kanske blivit fråntagna lite av ett ”egenansvar” när det gäller vården. Samtidigt som vården ändå  räknar med att jag som vårdtagare ska ta ansvar och vara drivande för att få tillgång och rätt behandling. Här tycker jag att det kändes bra och tydligt att jag har ansvaret för mina bilder själv. 

Sist men inte minst. Glöm inte melonen på diskbänken över natten.